En liten gullig försening...

Efter en mysig natt sidanom Milton,

älsklingen och mig så strosade lille vovven hem (antar jag) imorse!

Han har snarkat ikapp med älsklingen inatt och jag vaknade flera

gånger och kunde inte låta bli att skratta åt dem!

Vi försökte släppa ut honom flera gånger igår kväll, men

han vägrade att sätta sin tass utanför dörren om inte vi följde med. Sen rusade han in igen med

svansen mellan benen, men

imorse gick han med älsklingen ut på gården, kissade lite 

och struttade glatt iväg genom grinden med svansen i topp.

Så förhoppningsvis fick han den hjälp

han behövde av oss och att han nu är hemma hos sin rätta ägare.

För oj, vilket arbete det var igår för mig att låta vovven få vara ifred

från alla barnen! De ville så klart busa, kela och bära honom

stup i kvarten och Milton kröp efter honom som om han var

en liten leksak, gullisen.

Vi frågade grannarna om han var deras men de hade ingen aning ifrån vart han kom, men

en sak kom vi fram till igår och det var ingen liten valp, det 

var en liten, liten, men fullvuxen chihuahua! 

Så klart att en sådan liten skrutt inte kan klara många nätter ute när det 

är nollgradigt!

Nu ska jag göra allt det jag skulle ha gjort igår, sola lite, läsa mina 

magasin och göra lite fint i barnens rum. Det blev en liten försening,

en liten gullig försening!

Ha en underbar lill- lördag, raringar!

Kraaaamelikram!